Gott Nytt år

Så här kunde en nyårshälsning se ut 1905. Det här kortet fick mormor Elsa som 13-åring från sin kusin Ester i Bosjön. Rolig att det finns några kort sparade från 1900-talets första år.

Nu får vi hoppas på ett nytt år med vaccin så att vi kan börja träffas igen. Det börjar blir lite trist att aldrig kunna bjuda hem någon och sitta och prata i lugn och ro.
En fin nyårsafton till er alla
önskar Anita & Ebbe

Juldagen 2020

En annorlunda jul för oss alla. Pandemi och vi ska alla hålla oss hemma och bara umgås med de som vi dagligen har omkring oss. Kylan har gett oss lite rimfrost, så det blir genast ljusare.
Jag försöker få ordning och reda i alla papper som samlats i Sörbytorp under åren. Vi tillhör samlarfolken har jag sett i mitt DNA-test. Skönt med en förklaring till att det är så svårt att göra sig av med saker. Gården har gått i arv sedan 1895 och så det finns både det och det andra. Så länge det finns plats så behöver man inte kasta något. Det är något visst att använda härveln som Otto snickrade till Emma, eller rivjärnet som morfar Arvid gjort. Rårakor blir allra godast om man river på det rivjärnet. Men potatisarna måste vara stora för annars uppstår det lätt blodvite!

Nu har jag ordnat och läst almanackor. Om några av dem har jag skrivit här på webben. Morfar Arvids från 1922 och hans bor Svens från 1943.
Det är bra att sätt att fly till andra tider. Det har varit elände förr och man har överlevt då, så det gör vi också. Har läst många brev som komplement till almanackorna. Julkort, påskkort, vykort…ja det finns en del i samlingarna. Porto var 5 öre i många årtionden.
Brev från Amerika från farmors syster Hilda. Där nämns moster Johanna och morbröderna Emil och Karl, då plötsligt kliver människorna fram, de som förut bara varit en i raden bland många namn i Donald Wolds bok.

En fridfull fortsättning på julen och ett gott nytt bättre år!

önskar Anita

Ps kolla byrålådorna. Din historia kanske ligger och väntar på dig där.

Sörbytorp dec 1922

Inte så lätt att läsa, en del bokstäver har försvunnit under åren som gått.
Det är min morfar, Arvid, som skriver om vad han gjort i december 1922. Arvid och Elsa övertog Sörbytorp 1918. Arvid var 34 år och Elsa var 30 år. De hade två barn, Karin f 1919 och Arne f 1920. Lillebror Sven var dräng. Det fanns affär i Sjömon.
Vad mormor Elsa gjorde får man gissa sig till. Kanske var det hon som fick det nya tråget för att göra en rågbrödsdegen i? Kanske kunde plåtarna användas när hon bakade i den stora ugnen? Jag läser bakvid= kanske menas ved som skulle användas i ugnen?
Det slaktas både får och kalv. En del var borttingat i stan.

Juldagen var det barnfest i Kampetorp – troligen var det i missionshuset i Mossfallet som invigts några år tidigare.
Nyårsafton du var det släktkalas med Oskar och Johanna från Skirbråten och från Hagaberg kom Otto och Emma.

I kontraboken med Aspa för 1922, kan man läsa att Arvid kolat och kört 770 hl kol. Kört massaved, sliper, timmer, props.


Ur anteckningarna
1 fredag – ”Arvid åt löningen.”
2 lördag -” högg aspgärdsle i Ollehagen”
5-6 ”snickrat tråg, såga bakvid
7-8 ” högg gärdsle i änga”
9 lördag ”Arvid åt stan tinga bort får”
11 tisdag ” Arvid åt kvarna”
12 onsdag ” slakta en kalv och två får”
13 torsdag ” Arvid å Sven åt stan”
13-16 ”snickra å smidde”
17 söndag ”Arvid åt Skirbråten, klapp hår”
18 måndag, ”gjorde bakplåtar, åt Skirbråten”
19 oläsligt
21 ?” hästskor till Axel i Lomtärn”
24 David i Albacken här å låna vagn”
25 Barnfest i Kampetorp
28 torsdag ”Arvid åt kvarna”
29 fredag ”Sven åt Sjömon”
30 lördag ” Arvid åt Hagaberg med torv”
31 söndag, nyårsafton ” Skribråtera å Hagabergerna är”

Ur en Almanacka från dec 1943

I almanackor finns mycket historia om de små dagliga händelserna. Jag vet inte om det var vanligt att alla skrev i sina almanackor förr eller ej. Själv har jag aldrig lyckats att skriva ned vad jag gjort dag för dag. Gläder mig åt att att tillgång till almanackor från hela 1900-talet som berättar om vad man gjorde i vardagen. Morfar Arvid skrev sirliga bokstäver med anilinpennan eller blyerts.
Sven i Nytorp, morfars yngste bror, skrev också flitigt. Han var skogsarbetare och bodde på många ställen runt om här innan han köpte Nytorp och rustade upp stugan där.

Det finns många dagar då det inte finns några anteckningar. Anledningen är att han är inkallad, eller heter det utkallad? I vilket fall så befann han sig på annan ort. Det var ju krig och Sveriges gränser bevakades. Den 5 januari 1943 kan man läsa ” reste till Sannahed, 3 månar i Töcksfors. Först den 9 april finns det några anteckningar, ” kom hem från från beredskapen kl. 9 på kvällen”. Här finns några bilder från Svens album. Här finns bilder från Töcksfors .

Många gånger återkommer dagar utan anteckningar inte så långa perioder, då finns några ord antecknade som permission, cykla hem, reste tillbaka.

Här är anteckningar från december 1943.

30 november ” Mucka den 30. 22 dygn”
1 dec ”kom hit på em. ( Sven på vid där tiden i Ködjan och hans granne där var Filip)
Ser att det var en mild vinter, då dagens temperatur är noggrant är angiven. Den 5:e kom det 25 cm snö. Det verkar ha varit en blåsig tid för många dagar ägnas åt vindfällen. Hans arbetskamrater i skogen är Robert och Filip.

10 ” Robert var med och högg. åt Isåsen efter kort”
13 ”högg vindfälle, tröska bruna bönera”
14 ”högg vinfälle, rensa bönorna. 4 liter.
15 ” högg vindfälle. Filip räkna av”.
18 lördag ” åt Hagaberg på morron. fila upp sågen”
19 söndag 1 gr. milt å rägna. åt Hagaberg klapp hår”
22 ”högg vindfälle F.S. åt Aspa å handla på e.m.
23 ” högg vindfälle. Robert åkte hem”
24 julafton ” August här med julklapp. Åkte till Olshammar.
26 annandagen ” kom hem på kväll”
29 ”hacka skogsfrö vid La Björstorp”
30 ”markberedning. Rösjödammen. Aspa handla.
31 ”markberedning”

Vem är vem bakom namnen.
Som en nära släkting så kan jag bakom dessa enkla rader i en almanacka se en hel berättelse om hur det var att leva den här tiden.
Sven föddes 1905 i Sörbytorp. Hans föräldrar var Otto och Emma Persson. 1918 flyttade Otto och Emma till Hagaberg och äldste son Arvid tog över Sörbytorp. Sven bodde 1943 i Ködjan, där bodde också Filip och Judith. Flip kom från Skirbråten. Hans föräldrar var Johanna och Oskar Jakobsson. Judith var uppvuxen i Skyttatorp.
Robert, var född i Åboholm och Johanna var faster till honom. Robert gifte sig med Märta yngsta barnet Otto och Emma.

August bodde nog i Isåsen, granne.

Konstaterar att det odlades bruna bönor 1943.
Att det var ransonering
Markberedning är inget nytt begrepp.



Välkommen ut på Långsjöleden och Luffaboleden