Tittar bland Hugos fotografier. Det är roligt att se tillbaka i tiden och minnas hur det var då.

Här är en bild från 1999. Här finns ingen tallskog – det är bara 1/2 meter höga tallar.

Någon sitter och spelar dragspel. Kanske är det en mildag.

Karin sitter och tar igen sig.
Svårt att känna igen sig. Det var nog inte så länge sedan det var ett hygge här.
Jag kommer ihåg att jag var här på en skogsdag i början av 2000-talet. Undrar hur det gått med tallplantorna som hade dubbla toppar då.

När man lever mitt i alltihop så märker man inte den ständiga förändringen. Karin hade fyllt 80 år i april detta år. Snart är jag lika gammal. Ja det dröjer väl några år till. Det är lite svårt att tänka sig det.

Tjörne skriver i Askersundstidningen 1923 om Tiveden. Där finns många beskrivningar av torp, som redan då var utlagda. Det som bara är namn för oss, finns i husförhörslängderna som hem där många bor. Nu sitter jag och läser kyrkböcker på datorskärmen här hemma, för inte så länge sedan var det besök i landsarkiven i Uppsala och Göteborg som gällde. Det går att förstora upp texten många 100% så att det går att tyda prästernas krumelurer.

Har den senaste tiden ägnat mycket tid åt Västra Perstorp, Myrmon, Alebacken, St Mosstorp och Ämtatorp. Rygghem har jag bara funnit på Häradskartan. Rygghem, hemmet vid Getaryggen, där folket skapade sig ett eget litet hem när det blev alltför trångt i Myrmon. Jag blev lite nyfiken på morfar Arvids morfar, Johannes Persson. Johannes och hans hustru Ulrika har bott på alla dessa platser. Ulrika var bara 37 år gammal när hon dog. Då hade hon fått 5 barn. Det var inte lätt att vara kvinna på den tiden men det var nog inte så lätt att var man heller.
Jag läser om Augusta som blev änka med 4 barn och får flytta till Rom,när maken Otto hastigt gått bort. De bodde i Djupsjön.

Jag hoppas att vi tillsammans kan få ihop en liten historik över torp som funnits eller ännu finns. Hör av dig!

I vanliga fall så brukar vi ha vårt årsmöte i slutet av februari. Så blir det inte i år, då pandemin härjar. Vår verksamhet är ju inte så omfattande, särskilt inte i dessa tider. Har kikat lite på olika sätt att ordna ett digitalt årsmöte, men för många av våra medlemmar skulle detta inte i fungera av olika skäl.

Årsmötet kommer att ordnas i maj. Förhoppningsvis kan vi ses i ses utomhus vid Långstorp. Vi kan grilla korv och njuta av sjöutsikten. Eller kanske blir det en vårlig smörgåstårta!
På våren blommar gullvivor och påskliljor överallt i Långstorp, har alldrig sett dess like här i trakten. Det måste vara en speciell jordmån där.

Milan vilar lugnt under ett tjockt vintertäcke. Vår milgrupp har läget under och kontroll. All kol från förra året är såld. Det är många som grillar i dessa tider.

Vandringslederna har haft fler besökare än vanligt 2020 .
Har fått propåer om att ändra sträckningen på något ställe. Det är inte aktuellt då leden går på allmänna vägar. Däremot funderar vi på hur lederna ska skötas i framtiden. Entusiasterna som skapade lederna på gamla körvägar och stigar finns inte längre kvar och vi har tyvärr ingen kö av folk som vill hjälpa till med lederna, som behöver tillsyn minst ett par gånger om året. Fler besökare ger bättre upptrampade stigar!

Inte så lätt att läsa, en del bokstäver har försvunnit under åren som gått.
Det är min morfar, Arvid, som skriver om vad han gjort i december 1922. Arvid och Elsa övertog Sörbytorp 1918. Arvid var 34 år och Elsa var 30 år. De hade två barn, Karin f 1919 och Arne f 1920. Lillebror Sven var dräng. Det fanns affär i Sjömon.
Vad mormor Elsa gjorde får man gissa sig till. Kanske var det hon som fick det nya tråget för att göra en rågbrödsdegen i? Kanske kunde plåtarna användas när hon bakade i den stora ugnen? Jag läser bakvid= kanske menas ved som skulle användas i ugnen?
Det slaktas både får och kalv. En del var borttingat i stan.

Juldagen var det barnfest i Kampetorp – troligen var det i missionshuset i Mossfallet som invigts några år tidigare.
Nyårsafton du var det släktkalas med Oskar och Johanna från Skirbråten och från Hagaberg kom Otto och Emma.

I kontraboken med Aspa för 1922, kan man läsa att Arvid kolat och kört 770 hl kol. Kört massaved, sliper, timmer, props.

Ur anteckningarna
1 fredag – ”Arvid åt löningen.”
2 lördag -” högg aspgärdsle i Ollehagen”
5-6 ”snickrat tråg, såga bakvid
7-8 ” högg gärdsle i änga”
9 lördag ”Arvid åt stan tinga bort får”
11 tisdag ” Arvid åt kvarna”
12 onsdag ” slakta en kalv och två får”
13 torsdag ” Arvid å Sven åt stan”
13-16 ”snickra å smidde”
17 söndag ”Arvid åt Skirbråten, klapp hår”
18 måndag, ”gjorde bakplåtar, åt Skirbråten”
19 oläsligt
21 ?” hästskor till Axel i Lomtärn”
24 David i Albacken här å låna vagn”
25 Barnfest i Kampetorp
28 torsdag ”Arvid åt kvarna”
29 fredag ”Sven åt Sjömon”
30 lördag ” Arvid åt Hagaberg med torv”
31 söndag, nyårsafton ” Skribråtera å Hagabergerna är”