Helga härjar fredag 4 dec

Det är mycket som inte kommer att bli sig likt efter Helgas framfart i bygden.
Själv fick jag var med om ett strömavbrott på ICA – har bara hört talas om sån´t, att dörrarna stängs och kassorna slutar fungera.  Att det inte var förstå gången det kunde jag se av personalens snabba agerande.  Pannlamporna åkte fram, krossade is hälldes över laxen, och  vi lotsades mot de två kassor som kunde hållas öppna i 20 minuter.  Ut kom jag också med några i kilo mjöl och lök.    Vi styrde hem glada i hågen att lämna det mörka torget.   Allt var frid och fröjd i Sörbytorp – ljuset fungerade, varmt och skönt. Det var skönt att stänga in sig för de häftiga vindbyarna.
Tände i vedspisen för lite extra värme är alltid skönt när det blåser.  Hade skållat mjöl och förberett en deg, Gotlandslimpor på torsdagskvällen. Nu var det dags att gå vidare i bakandet.  Men viss tvekan så tillsattes jäst och mera mjöl. Nu skulle det jäsas någon timme. Så kl. 14.35 så blev det mörkt. Där stod jag med en jäsande deg.  Förberedde mig för bak i vedspisen.  Inget som jag är proffs på precis, ugn är ju mindre så det ryms bara en limpa åt gången. Hur får man lagom värme i en timmes tid?  En limpa lades på plåt och den andra i bakkorgen som ställdes på verandan för att det inte skulle jäsa så snabbt.  Det blev två stora goda limpor!

Vattenfall skickade uppmuntrande sms,  om några timmar så skulle elen vara tillbaka. Men stormen tilltog och träden föll som plockepinn över både ledningar och vägar.
Det blev ett liv med stearinsljus både fredagkväll, lördag, söndag.  Behovet av mysljus är tillgodsett för en lång tid framöver.  Är man uppväxt i skogen så vet man att det bäst att spola upp dricksvatten när det börjar blåsa i träden,  så det har inte gått någon nöd på oss gröt och tevattnet räckte.  Batterierna i radio fungerade.  Lyxade till med att kura ihop på kökssoffan framför Ipaden och  såg, På Spåret och lite nyheter på fredagskvällen.  Men oj vad många gigabyte det går åt när det rör sig på skärmen.  Det gäller ju att mobilerna är laddade också.  Bredbandstelefonin är ju beroende av el, så den var ine mycket att ha när elen har lagt av.  Gläder mig åt vi har våra ledningar ligger i jorden, för fel på de större ledningarna lagas ju alltid i först.
Fulltmed mat i frysen, men det kan ju inte öppna när det är elavbrott  + 14 gr i kylskåpet.  Då är det skafferiet eller ut på verandan som gäller för mjölk och smör. Vilken tur att jag inte hann plocka kundvagnen full på ICA innan affären mörklades. Jag skulle ju egentligen storhandla inför bygdelagets julbord.

 

Månsken

På kvällsutflykt till ladugården.  Går det att fånga månen med en Ipad?
Så här blev det.   Tanken var att få en siluettbild av mitt mesta fotoobjekt lönnen.
IMG_1085

Vi har något som inte finns i stan!  Nattsvart mörker. Perfekt att titta långt bort i en glimrande vintergata. –

Här tar älgarna det lugnt

Det var flera års sedan jag såg en älg på Sörbytorps ägor.  Men nu har det blivit tätt mellan tillfällena att se skogens ståtligaste djur  på nära håll.  I morse i gryningsljuset rörde sig en  ovanligt stor och mörk skugga på söragärdet.  Fram med kikaren för att kolla vad det var för något där på andra sidan landsvägen. Jo visst var det en älg.  Jag brukar hämta tidningen när det ljusnat lite – är det mörkt så är det svårt all hålla koll på katten Birk, som gärna följer med och hämtar tidningen.  Birk har en förmåga att alltid vara framför för mina föttern  När jag är på väg nerför ladugårdsbacken så kommer det bil på landsvägen,  men det bekymrar inte älgen. Jag närmar mig ladugårdsknuten och tar upp Ipaden för att ta en bild. Det knäpper till lite, och då försvinner skogens konung raskt bort.
IMG_1062

VId  7-tiden förra lördagen hade jag haft chansen att få en bättre bild,  men jag var så förundrad att jag bara stirrrade på älgarna som tyckte att vårt äppelträd borde hyfsas till lite.  En fixade till äppelträdet och den andra stod lite längre bort.  tVi går ut på balkongen för att se lite bättre.  Då tycker älgarna att det är dags att  springa härifrån och då dyker upp ännu en älg bakom stenröset.

Anders löste mordgåtan

Den 10 oktober bänkade sig 36 medlemmar runt borden på  Lerbäcks teater.  Vi gjorde ett traditionsenligt besök på vår närmaste teater.  När Fällan slår igen,  heter årets deckargåtan. Det var roligt att en av våra medlemmar, Anders Samuelsson, löste gåtan.
Resan till strutsfarmen i våras och höstens teater är lönen för medlemmarnas idoga arbete på leder och vid milan.  Det är roligt att träffas och  tillsamman sätta sig vid dukat bord  och bara njuta av att bara vara.  Att  tillsamman få uppleva något utöver det vardagliga slitet.
Våra leder,  Långsjöleden och Luffaboleden, kräver  årligt underhåll.  Det hör till  vårens arbete att gå runt på lederna och se till att de är framkomliga.  Sedan kommer sommaren då gräset och örnbräken växer  – ja, då är det dags att gå utmed lie och röjsåg. Förra året ägnades mycket tid åt att göra spängerna säkra att gå på, då spikades nät på dem för att minska halkrisken.  Röa Broa är en populär rastplats – och den sköter sig inte själv. Blommor ska planteras och vattnas och ses till.  Det är många återkommande besökare och andra som  bara passerar en gång.  I gästboken kan man läsa lyriska beskrivningar över rastplasten på många språk.

På väg hem…

Var på  möte hem från möte om grannsamverkan i Folkets Hus  Det  var intressant att höra vad  polisen hade att berätta,  men mötet riktade sig till dem som bor i sta´n .  Vi som bor så långt ifrån varandra lägger ju inte märke till om det kör upp en främmande bil på grannens gård.  Vill du veta mer om hur man skapar en grannsamverkansgrupp så kan du titta här.
Men alltid kan vi göra något för att minska ovälkomna besök.  Ett sätt att få snabb kontakt och sprida information är att skapa en sändlista i mobilen och skicka iväg när man ser något misstänkt.  Har du tankar och uppslag hur man kan göra för grannsamverkan hör av dig så kanske vi kan göra något tillsammans.

Hade ipaden med mig – här är några höstliga bilder – Vi mötte dimman vid Håkantorp.

På väg mot Röa broa, Håkantorp

 

 

 

 

 

Välkommen ut på Långsjöleden och Luffaboleden