Vi går med ljusare tider, men det märks just inte idag. Förvisso skymtade jag en ljusning vid 7-tiden i morse då jag hämtade tidningen. Trodde först att det var en bil på väg ut från Västra Perstorp. Men tack vare ett kalhygge så skymtade östersolen mellan trädstammarna. Men det var då det. Uppkrupen i kökssoffan med dagens morgontidningar, så var det så rena polarmörkret ute vid halv nio tiden. Jag är ju morgontidig av mig, vaknade strax efter fem. Vaknar jag så går jag upp! Det är på tidiga morgnar jag får mycket gjort. Städar i mina oändliga pappers- och bokhögar. HIttar ibland något som jag letat efter länge.

Saknar vår julfirande i Åboholm, förutom att det var roligt att träffas och umgås, så hade var det ju en del maträtter som jag skulle fixa. Köpa hela sillar, som skulle rensas och vattnas ur. Baka bröd och koka bruna bönor. Spana i tidningarna efter något nytt att bjuda på.
Baka till hör ju min vardag så det är ju roligt med lite annorlunda när det närmar sig jul. Knäckebröd, vörtlimpa och så riktiga brödkakor som på mammas vis vill jag gärna ha och så är det en bra julklapp också.

– Sillen, ja, i år blev det två plastförpackningar färdiga att lägga i lagen. Det känns lite så där…Jag har rensat sill de senaste 20 åren, allt sedan Leif , en i raden av många handelsmän i tived, sa det var självklar att det var hela sillar jag skulle ha. . Inga genvägar här inte. – Kanske var den fileade sillen var slutsåld? Men det är något visst med hela sillar. De smakar helt enkelt mycket mer. Så får man fina mjuka händer och en inte lika önskvärd silldoft på köpet.

Saknar 1950-1960-talens julkalas. Det var då minnen förr ventilerades. När isen lade sig, när hästar gick ner sig, snöoväder, militära strapatser under andra världskriget. Traderande av historien har försvunnit. I brist på det kan du kika in på SMHI:s nya tjänst – Hur var vädret.