Mitt lilla meddelande till Länstyrelsen den 16 juli.
”Förmodligen har ni redan fått besked om denna katastrof. Bävern håller på att äta upp näckrosrötterna. Det behöver görs något akut. Utgår från att det inte bävern utan näckrosorna som är bevaransvärda i Fagertärn. Så gör något bums!”
En stor eloge till Tomas Gustavsson som svarade nästa dag återkommit idag med komplettering och telefonsamtal.
Senaste info – 2025-07-18
Kunniga kollegor har nu granskat stränderna och inte funnit några färska tecken på födosökande bäver. Det finns spår men de är från tidigt i våras, eller vintras. Man fann inga av de spår som brukar förknippas med bävrars bete av näckros- eller vassrötter: bitar av stjälkar och rötter. Den mindre bäverhydda som finns i sjön visar heller inga tydliga spår av aktivitet eftersom det saknades matrester och tydlig påverkan på växtligheten/marken som bävrar brukar lämna efter sig.
Vi kommer göra följande inom den närmaste tiden:
Vi kommer göra följande inom den närmaste tiden:
a. ansöka om skyddsjakt på bäver, så att vi är redo att jaga när vi väl observerar bäver: skyddsjakt sker som en säkerhetsåtgärd, även om andra orsaker också kan ligga bakom den kraftiga minskningen av röd näckros.
b. fortsätta att granska stränderna och även spana efter bäver
fortsätta att granska stränderna och även spana efter bäver
Är du mera intresserad av bävern så finns mycket information i Tomas första mejl som följer här:
”Jag har nyss fått information muntligen från kollegor, om att de som bemannar kiosken endast sett ett fåtal röda näckrosor blomma, och att det är det lägsta antalet någonsin.
Anledningen skulle vara att bäver betat på näckrosorna. Det låter verkligen oroande.
Därför kommer Håkan Gibro, från Länsstyrelsens fältpersonal med rovdjur och vilt som specialitet, att inom kort besöka naturreservatet för att undersöka spår efter bäver och deras födointag.
Om det finns klara tecken på omfattande bäveraktivitet så behöver vi som förvaltar naturreservatet ansöka om skyddsjakt, givet att det är troligt att bävrarnas negativa påverkan kan upphöra åtminstone tillfälligt.
Jag lägger ut texten lite nedan med egna funderingar, och om en intressant bäverstudie jag hittade nyss:Återkommande under naturreservatets historia, som spänner från 1983 så har det ju funnits bäver i Fagertärn. Jag känner till att man tidigare sett till att bäverjakt genomförts. Vid något tillfälle var anledningen till jakt för att skydda dämmet som håller uppe vattenytan vid utloppet i söder. Det har tidigare funnits farhågor om att bete från älgar också lett till minskande röda näckrosor. Det verkar sannolikt att antalet bävrar i landskapet runt Fagertärn stadigt ökat under decennierna sedan naturreservatet bildades, för att kanske sedan en tid plana ut och inte längre öka mer – om man generaliserar uppgifterna från en känd svensk bäverforskare, Göran Hartman (, se bland annat: Dagens bäverstam – minskar den? – Bävrar.se – häftiga djur och experter på biologisk mångfald, 2022).
Förutom erfarenheter från jägare, så finns särskild forskning om bävrars födointag, som mycket riktigt visar att bävrar äter både rot och blad på näckrosor. Det verkar som att de i likhet med andra betande djur kan växla ganska snabbt över mellan olika föda, beroende på tillgång av något eftertraktat. Jag vill minnas att en svensk studie visat att bävern kan livnära sig på mer än drygt hundra olika växtarter i vår natur. En studie från Skottland om bävrars födointag visar att samma art av vit näckros (som vi har muterad till rosa eller rödfärgade blommor i Fagertärn) då och då ingår i dieten (Law, Bunnefeld & Willby 2013, se: (PDF) Beavers and lilies: Selective herbivory and adaptive foraging behaviour). I den studien visade det sig att bäverns bete av rotstockar och blad i huvudsak pågick i strandnära miljöer (inom 4 meter från strandkant), och inte på större djup än 1 meter, oftast grundare. De kunde också visa att bävrarna tydligt föredrog stora rotstockar och blad medan de lämnade de mindre exemplaren, vilket kan bero på en högre grad av osmakliga ämnen i dessa. Forskarna menade också att deras och andras studier visat att vit näckros inte betas så ofta, utan mer ingår som ett komplement under en begränsad del av året under senare delen av sommaren då rotstockarna har högst kvalitet för bävrarna.
Om studien av födosöksbeteendet av bäver på vit näckros går att generalisera, så skulle man kanske kunna förvänta sig att det skulle finns blommande näckrosor kvar, som växer längre bort från stränderna samt kanske på större djup – om det nu enbart är bäver som ligger bakom minskningen av antalet blommande näckrosor? Jag undrar hur många blommande vita näckrosor det finns i år? Var det så att även de vitblommiga också var betydligt färre till sitt antal? Annars finns iakttagelser från andra växtplatser där det råder en dynamik i andelen av rosa/rödblommiga i förhållande till vita blommor över tid. Dynamiken beror på hur de olika genetiska anlagen vinner över varandra och kanske även uttrycks olika mycket på grund av förändringar i vattenmiljön.
Förändringar i naturen sker ofta beroende av flera orsaker som påverkar samtidigt. Har vi haft till exempel haft speciellt väder under föregående år, som kan ha påverkat vattnet och därmed växtlivet eller förekomst av ämnen som påverkar näckrosor? Höga vattentemperaturer påverkar ju möjligheten till omblandning av vatten, som ju är en viktig process för växt- och djurliv i våra sjöar och tjärnar.
I slutet av sommaren kommer vi förhoppningsvis kunna få svar på om biologiska eller kemiska förändringar kan ha skett: Sveriges lantbruksuniversitet SLU kommer göra en undersökning av vattenväxter, som en del av återkommande miljökvalitetsundersökningar av sjöar. De har nyss fått Länsstyrelsens tillstånd för att dyka och dokumentera men inte samla in vattenväxter under perioden 18 augusti till 19 september (beslut 2025-07-11; diarienr. 8616-2025).
Den svart-vita bilden är från den tiden då man inte behövde gå så långt för att se näckrosorna
