Det finns ingen återvändo, nu har hösten kommit på riktigt med kyliga morgnar.
I morse var det markfrost. Men den höll sig snällt på gräsrotsnivå, så mina dahlior blommar fortfarande fint. Fick fart på slåtterbalken och slog av det gräset runt huset som vuxit till sig rejält efter allt regnande. Äpplen, det blev några stycken, är inte mycket att glädjas åt, rönnbärsmalar och äppelmaskar har kalasat på dem. I bästa fall blir det en liten smula kvar åt mig! Mina ulliga kompisar har flyttat över landsvägen så nu kan jag kolla dem hela tiden.
I måndags, den 2 oktober , var det dags att släcka ned milan.
Dessförinnan, på söndagseftermiddagen , hade vi den sedvanliga mildagen.
I år hade jag tyvärr inte möjlighet att vara med, men det gick bra i alla fall. Synd bara att jag inte fick provsmaka kolbulllarna. Enligt rapporter så var de godaste kolbullarna någonsin! Drygt 50 personer kom och nöjt av det vackra vädret och kolbullarna.
Obs programändring. Mildagen äger rum redan den söndagen den 1 oktober.
Kl. 13-16. Välkommen till kolmilan där vi steker kolbullar. Det finns fika också.
Ta med släkt, vänner och bekanta till kolmilan vid LIlla Kampetorp.
Med hjälp av traktorskopan hivas jord och stybbupp
Trappan lyfts fram
Trappan sätts upp
Fikastund efter väl utfört jobb
15 gubbar hjälptes åt att fixa milan. Första fick den fin grön klädsel av nyhugget granris. Men denna fina klädsel doldes snabbt av stybb och jord. Karl-Oskar hade gjort inköp till dagens middag. Krögarpyttipanna med ägg och rödbetor. Kurt jag hjälptes åt att få fart i det fina militärköket. Snart så fräste det i det stora stekbordet och vi började med att steka 30 ägg! Det är ett samspelt gäng som stybbar så det gick undan värre. Så här efteråt så forstod jag att det var med en viss tvekan som kolarbasen Göran räknade ett fåtalet som anlänt i den tidiga morgonen. Men det droppade in den ene efter den andre så det blev tillräckligt med folk för att klara av dagens beting…att ris det är ett lätt jobb, att ösa upp stybb är tungt. Men vid halvtretiden så stod där milan i sin mörka skrud.
På torsdagförmiddag tänds milan. Vi firar med kaffe och tårta.
Utflykt till Vitsand, brödbakardag, Fagertärnsdagen och Öppet hus i ladugården är de aktiviteterna som varit under sommaren. Vi som träffats har haft trevligt – synd bara att inte flera kommit. Det är ju tillfällen att träffas och prata om vad som händer i bygden.
Luffaboleden har körts sönder en bit bort avtagsvägen till Lilla Björstorp. Var där tillsammans med Börje. På den gamla körvägen har man lagt stora rishögar. Har tagit många bilder på förödelsen och vi kommer att höra av oss till Sveaskog.
Nästa tillfälle att mötas är kräftkalaset lördagen den 19 augusti .
e fint. Fick fart på slåtterbalken och slog av det gräset runt huset som vuxit till sig rejält efter allt regnande. Äpplen, det blev några stycken, är inte mycket att glädjas åt, rönnbärsmalar och äppelmaskar har kalasat på dem. I bästa fall blir det en liten smula kvar åt mig! Mina ulliga kompisar har flyttat över landsvägen så nu kan jag kolla dem hela tiden.
