15 gubbar hjälptes åt att fixa milan.  Första fick den fin grön klädsel av nyhugget granris. Men denna fina klädsel doldes snabbt av stybb och jord.  Karl-Oskar hade gjort inköp till dagens  middag.  Krögarpyttipanna med ägg och rödbetor.  Kurt jag hjälptes åt att få fart i det fina militärköket. Snart så fräste det  i  det stora stekbordet och vi började med att steka 30 ägg!  Det är ett samspelt gäng som stybbar så det gick undan värre. Så här efteråt så forstod jag att det var med en viss tvekan som kolarbasen Göran räknade ett fåtalet som anlänt i den tidiga morgonen.  Men det droppade in den ene efter den andre så det blev tillräckligt med folk för att klara av dagens beting…att ris det är ett lätt jobb, att ösa upp stybb är tungt. Men vid halvtretiden så stod där milan i sin mörka skrud.
På torsdagförmiddag tänds milan.  Vi firar med kaffe och tårta.

Ett 20-tal gubbar och gummor rev milan i strålande sol den 3 maj.  Drygt 400 säckar kol fick vi hop under dagen.

I år var det Kent som var sammankallande för milrivarna och för Karl-Oskar såg till att det fanns mat. Oxpytten som Birgitta och Catrina fixade smakade utmärkt.